Vad hjälper dig mot oro eller fyller dig med långsiktig frid?

 Det är lätt att fastna i oro och rädslor som begränsar våra liv.          

 Jag har mer och mer börjat tänka på ”sista tiden” som det står om i Uppenbarelseboken. Jag har försökt sätta mig in i vad det står men det är verkligen inte lätt. Tror ändå det är viktigt att läsa och prata om vad som kommer framöver. Jag har ett bibelord från min konfirmationsledare skrivet i min  nu trasiga men ändå funktionella Bibel. Där står det ”Jag kommer snart, håll fast det du har så ingen rövar din krona” Upp 3:11  Jag tänkte väl inte så mycket på det just då, ung som jag var, 15 år..tiden rinner iväg… men nu och då kommer det för mig och det lämnar  mig inte oberörd. Jag kommer snart…ingen vet när den dagen kommer. .dagen då Jesus kommer i sin härlighet...det kanske dröjer ytterligare en tid...kanske kommer han imorgon…det jag förstått är att han inte kan komma innan alla människor fått chansen att få lära känna honom.

Jag tror det är viktigare än någonsin att vända sig till Jesus, be om förlåtelse och be att han ska komma in i våra liv. Det är när vi försöker leva vårt liv på egen hand och tar avstånd från honom som det kan bli tufft i livet och vi då lättare faller för att lyssna på fel röst och som vill få oss att göra mindre bra gärningar. Eller så  fungerar det bra men du upplever ändå en slags tomhet som inte kan fyllas hur mycket du än försöker. Jesus sörjer över varje människa som inte vill ha en relation med honom. Han vill så gärna få omsluta dig och bära dig genom svårigheter men även vara med dig i dina glädjeämnen. Tacka Gud i livets alla förhållanden. Börja tacka varje dag, även om du är ledsen, nere och upplever att allt är jobbigt. Det är svårt och många gånger glömmer jag bort eller att det känns svårt att tacka när det är mycket motgångar som hopar sig.

Jag skrev en dikt i somras som jag vill dela:

” Det är en svår tid att leva i.  Livet känns ibland som en svår kamp att kämpa. Vad göra för att min rädsla dämpa?

Jag tycker allt händer så snabbt, Man hinner inte ens blinka förrän allt känns svart.

Vem kan man lita på och kunna prata med då?

Känner mig rädd över det som händer, Kanske eländet snart vänder.

Samtidigt som världen spårar ur, kan jag räkna med dig i ur och skur.

Jag till min vän ropar, han min oro bort motar.

Tack Jesus att du finns, och att du alltid mig minns.

Jag öppnar mitt hjärta för dig och litar på att du tar hand om mig.

Ber om kraft att hålla ut även i de sista tidernas minut. Gör dig beredd och vaka, för tro mig Jesus kommer tillbaka. Du väljer själv om du vill vara hans vän och sedan få följa med honom hem.

Att leva i all evighet tror jag på..så vänta inte..kom med då.. Be blessed! /Lisa

Skrev en liten dikt igårkväll innan jag släckte lampan för att sova. Tänkte jag kunde dela den här.

Livet-Tiden-Hoppet

Livet rullar på i en ofattbar tid som denna.

Att bara sitta hemma gör ingen gott,

tänk vad lite social samvaro vi fått.

Många människor lider, 

i dessa speciella tider.

Alla som är ensamma vill jag bry mig om,

men jag får inte säga till dem: kom!

Jag saknar kramar och bara få vara nära, 

alla mina vänner så kära.

Ber till Gud som den sanna kärleken är,

han som oss alla har så kär.

Hans kärlek som betyder mest

och vet vad var och en behöver bäst.

Livet är skört som en tråd,

men hos dig får vi var dag ny nåd.

Trots detta är det så lätt att gå sin egen väg,

famla efter någon tillfällig lycka, 

för att också passa in och alla om en tycka.

Men i slutändan är det endast din kärlek och nåd jag behöver,

som ger liv som flödar över.

  Text av Elisabeth Andersson

Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila.

(Matt 11:28)

Jag tror inte någon av oss är utan bördor. Livet går upp och ner. Ibland är det bra flyt och medvind men helt plötsligt vänder det och mycket tycks gå emot en. Hur bra vi än har det här på jorden, välbetalt jobb, fint boende, många vänner, populäritet etc så tror jag aldrig det går att fylla den innersta friden med ett liv utan Jesus. Friden i ditt hjärta kommer från honom och han vill bära dig i både med och motvind. Tacka hela tiden Gud..(1 Tessalonikerbrevet 5:18) även när det är motvind i ditt liv. Kanske är det då Gud söker dig som mest?

Jag kan uppleva att dagar av missmod kan vara en vändpunkt, en påminnelse om att jag inte klarar mig på egen hand, en påminnelse att Jesus söker mig, att jag under en tid har levt på egen hand. Jesus vill hela tiden ha en levande relation med oss och det krävs ju uppmärksamhet från bägge håll för att en relation ska fungera optimalt. När jag förstår detta och då vänder mig till honom känns det genast lite ljusare tycker jag. Idag bad jag och Jesus svarade med: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila”. Mitt missmod och min rastlöshet som jag vaknade med i morse kändes med en gång lite lättare att bära. Med detta  hoppas jag ni alla får en skön, fridfull söndag. Be blessed /Lisa

 Social fobi har säkert de flesta hört om men hur är det egentligen att leva med denna fobi?

Jag tänker att det behöver spridas kunskap om det och kanske, kanske, är det någon som blir hjälpt eller får upp ögonen för detta, hur ska jag uttrycka mig..handikapp/funktionshinder..vågar jag använda ett sådant ord för det.? Svaret på det får nog bli: Ja det kan jag! I alla fall om jag pratar utifrån mig själv och mina egna erfarenheter så kan jag verkligen det. För det är just vad jag tycker det är, ett enormt handikapp som hindrar mig från att våga leva livet fullt ut. Det innebär att leva med en ständig följeslagare vid namn Rädslan. ”Åh god morgon Rädslan , så du följer mig idag också, vad trevligt. Då ska vi se vilket spratt du kan spela med min kropp idag. Kommer jag svettas mycket eller kan jag ha den där tröjan som jag vill eller kommer jag bli röd o blossande i hela ansiktet och jag måste dölja med en polotröja? Är det idag eller imorgon vi har det där mötet på jobbet, då är det i så fall viktigt att vara i tid så jag slipper sitta mitt i smeten, för det funkar inte då hinner jag dö flera gånger om innan mötet är slut..eller kan det inte bli onsdag nu så jag får den där redovisningen över så jag kan koppla av sen. Eller snälla, snälla tilltala inte mig nu mitt i den här ”otrygga” samlingen av människor, jag kommer bli röd som en tomat..

Det är bara lite tankar som bollas i huvudet hos en soc fobiker. Det är alltså inte tal om en vanlig blyghet. Dock började jag min ”karriär” som barn med att vara blyg och tystlåten i skolan o ALLA lärare uttryckte till leda: DU måste prata mer!! Måste jag? tänkte jag i mitt stilla sinne? Varför? Är det inte ok att vara tyst?

Social fobi kan sammanfattas med: En stark rädsla att göra bort sig eller bete sig avvikande och att andra människor ska se det och tycka att man är dum eller pinsam och idiotförklara en. Det är ett invant tanke och beteende mönster, som gör att du inte kan leva livet fullt ut. Du gör val utifrån fobin , inte val baserade på vad du vill. Eller så genomlider du saker under stort obehag. Men ofta låter du rädslan styra. Det kan gå så långt att du tackar nej till drömjobbet för det innebär för mycket exponering. Då väljer du den enklaste vägen och i slutändan mår du ändå inte bra för du vantrivs med det du gör och känner dig grymt omotiverad. Du väljer att stanna hemma från festen, skyller på huvudvärk eller annat. Men när alla andra har åkt iväg på festen så känner du dig så ensam och ledsen och utanför. Åker du iväg så dras du istället med rädsla/ångest. Så vad väljer du? Pest eller kolera? Om du nu väljer att åka iväg på festen så har du allt fokus på dig själv när du sitter där vid bordet och ska t ex äta. Du tänker på hur du beter dig, hur du pratar, hur du ser ut, samtidigt som du planerar inne i huvudet vilket säkerhetsbeteende du kan använda dig av om ”det” eller ”det” händer. Du fokuserar på att hålla rädslan/ångesten i schack. Om någon sedan försöker prata med dig så har du fullt sjå att anstränga dig för att överhuvudtaget höra vad den andra människan säger. Ofta blir det ett stammande svar med ett pulserande ansikte och människan som tilltalade dig tittar lite frågande o undrar vad är det för fel på henne? Han eller hon vänder sig sedan om för att prata med någon annan som verkar lite mer vettig och samlad. Du ger dig själv minus igen i ”protokollet” och förbannar dig själv att du överhuvudtaget gick dit till festen och återigen gjorde bort dig. Du fick inte heller chansen att visa vilken fantastisk människa du faktiskt är, eller få förklarat för ”människan” att du är inte konstig, du var bara rädd och ångestfylld.

Jag tror att vi alla människor bär på rädslor, farhågor av olika slag. Jag upplever ofta att allt ska vara så bra utåt. Varför egentligen? Jag önskar att jag kunde säga: -Hej! Jag heter Elisabeth och jag har social fobi. Men det är inte hela mig. Jag är rätt fantastisk också, på det o det o det. Kan vi inte börja med det när vi möter nya människor? Istället för: Vad heter du och vad jobbar du med? Fy vad tråkigt… Hej, vem är du? Vad kämpar du med i livet? Så mycket mer intressanta dialoger det skulle bli och så många fler ”good meetings. Ja ok man kanske inte ”drar” samma visa varje gång för varenda ny människa men ni fattar poängen va?

Det här med social fobi är verkligen ett dolt problem. Det är ca 15 % av befolkningen som lever med det. Säkert många fler i det tysta. Det är förståeligt att inte berätta om det då många ställer sig frågande till vad det är och att många inte blir tagna på allvar. Men det är allvar!! Det behöver uppmärksammas mer och framförallt behöver lärare få mer kunskap om det och kunna bemöta och fånga upp ”dessa barn” så de kan få hjälp i ett tidigt skede innan det blir en invand livsstil. Nämnas bör också att det inte är så att personer med social fobi är klumpigare, mindre begåvade eller mindre socialt kompetenta än andra-många gånger är det snarare tvärtom. Det rör sig om en överdriven eller orimlig rädsla. Och på ett plan finns det en insikt om att det är på det viset. I alla fall hos vuxna.

 Oj vad jag nu lämnade ut mig själv kan det ju tyckas. Men faktum är att det är inget konstigt alls. Lika gärna som man kan ha en fysisk åkomma så kan man ha en psykisk åkomma. Vad är skillnaden? Dessutom om rädslan/ångesten någon gång ska övervinnas så måste du möta den och komma till en acceptans.

Jag avslutar med ett citat: ”Jag tror nog att vi alla vill hitta tryggheten inom oss, den finns där, inom oss alla.” Kanske är den bara lite djupare hos vissa. För att kunna vara stark måste du också tillåta dig att vara svag. Kärlek! /Lisa

Hej alla fina! Vi njuter av att för andra gången få tillbringa sportlovet i Trysil. Denna gång tillsammans med en av Dannes bröder o hans familj. Det är aktiva dagar för de flesta här o när kvällen kommer är de alldeles så där härligt trötta o möra i kroppen precis som man ska vara efter en dag i backen. Jag har det också rätt gött. Även om det inte blev riktigt som jag tänkt mig. Än så länge har jag mest haft det ena benet i högläge o haltat mig fram. Klantade till mig när jag skulle kliva av liften o vred till knät. Men vi ska tro att den värsta smärtan är borta till imorgon så jag kan våga mig ner för barnbacken. Tråkigt o ledsamt till en början men det finns ju faktiskt värre saker som kan hända. Vi äter oss mätta o har en mysig liten stuga o krypa in i. Barnen skrattar o busar o vi vuxna kan bara slöa o "dega" i soffan på kvällarna. Så ja jag är nöjd trots allt. Idag blev jag dessutom moster för vilken gång i ordnigen vet jag knappt. Men nu är de totalt 16 kusiner. Vilken rikedom o vilket glädjebesked. Det gjorde min  dag idag!! Stort GRATTIS Emma o Olof till er fina Alve! Längtar efter att få ta honom i min famn. 

Ta hand om er o ni som är lediga o iväg o åker skidor. Ta det lugnt i backarna och liften hi hi. Kram Lisa

Gott Nytt år alla finingar!

"Än en gång slutar året, allt förändras men ändå ingenting alls, jag har slutat att visa, står här nöjd kvar med gråten i min hals"... ( Shirley Clamp)

Antar att de flesta "laddar" för att fira nyår. Säkerligen är förväntningarna väldigt höga om att det ska bli en lyckad kväll. Oftast blir det kanske ändå inte som vi har tänkt oss. Men det kan ju bli bra ändå.

För min det blir det firande med en av utav alla mina syskon och hans familj. Vi är ju några stycken bröder o systrar. Faktum är att jag har lyckats träffa alla utom en under tiden som jag har varit i stugan. Tack mamma o pappa för er gästfrihet o många goda middagar. Det blir tomt utan er när vi återigen skiljs.

Jag är tacksam till livet o för allt det goda som omger mig. Samtidigt blir jag så ledsen över all ondska som finns och alla de som är ensamma och som mår dåligt. Jag ber en bön för er o vet att det kan göra skillnad. Be gärna du också, även om du kanske inte tror på Gud. Men kanske kan ditt liv bli förändrat till det bättre, eller är du helt tillfreds och nöjd med allt redan? Vad vet jag?

Jag vill verkligen önska dig Ett Gott Nytt 2017 och var rädd om dig och de som du har förmånen att få vårda, dina nära o kära. Kram Lisa

Ps. Jag var med i en grupp på facebook förra året " 100 pass innan midsommar". Vill du anta utmaningen tillsammans med mig? Minst 30 minuter fysisk akitvitet per pass. ( löpning, simning, styrketräning, promenad, dans m.m.) Du behöver inte redovisa för någon. Fixa ett excelblad o fyll i varje gång du tränat något. Kanske kan det det bli en "morot" för dig som har svårt att komma igång med träningen. För träna det behöver DU!!

Hösten är här! Skönt tycker vissa, andra inte. Jag gillar ju våren och sommaren bättre. Men det är ju bara till att gilla läget och göra det bästa av det. Lite mysigt är det förstås att få elda i kaminen igen och tända ljus. 

Med hösten kommer också många förkylningar och det hörs lite här och där i olika samtal att det nu är förkylningstider. Vad som menas med det vet jag egentligen inte...om det helt enkelt är ett normaltillstånd som man befinner sig i nu bara för att det är höst? Det behöver verkligen inte vara så. Så låt dig inspireras av lite tips från mig i all välmening och se till att ta hand om dig och boosta ditt immunförsvar. För det går att göra väldigt mycket på egen hand för att hålla sig så frisk som möjligt.

D3-vitaminet som vi kunnat fylla på denna  sommar kan vi inte leva på hela vintern. Även om det är sol ute nu så är den inte tillräckligt stark för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig den. Sedan exponerar vi inte vår hud så mkt så ett D3-vitamin tillskott är ett måste enligt mig. Vi i min familj äter antingen Thornes D-droppar eller något ur Holistics sortiment. Hur mycket du behöver få i dig är rätt individuellt men minst 2000 IE per dag enligt rekommendation. Men det skadar inte att ta mer. Om du dessutom har tendenser till att ”gå ner dig lite” såhär i hösttider så rekommenderas starkt att inta högre dos. Jag brukar försöka se till att få i mig omkring 5000 IE men det är som sagt upp till var och en.

Omega 3 och D3-vitaminet samverkar i kroppen så det är också ett bra tillskott att få i sig. Jag tror att det äts för lite fisk i allmänhet och den fisk vi oftast äter är odlad, vilket gör att den inte heller är så nyttig. (den odlade fiskens kost är inte sååå rik på näring om man säger så)

Magen bör vi ta hand om. Visste du att immunförsvaret styrs från ditt tarm- och magsystem till ca 70% ? Att hjälpa vår tarmflora genom att tillföra nyttiga bakterier kan göra underverk för vårt immunförsvar. Det har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat. Så ät probiotika. Det sägs även att många hudproblem ”sitter i mage o tarm”. Jag o min familj äter det året runt. Jag vet att jag tidigare i mina blogginlägg har tipsat om detta men det skadar inte att upprepa sig och speciellt inte nu i hösttider.

Såklart påverkar det vad du stoppar i dig. Dra ner på socker. När jag läse till näringsrådgivare så fick jag veta att en sockerbit sänker ditt immunförsvar med 40% i 20 minuter. Ganska mycket...Tänk också på det ”dolda” sockret i maten. Ta gärna en titt på innehållsförteckningen när du handlar mat så du vet vad du stoppar i dig. Det är mycket socker i fettsnåla produkter o light produkter är enligt mig värsta bluffen. När du tar bort det naturliga fettet så förändras smaken och då tillsätts ofta socker för kompensation eller i värsta fall aspartam och så tror folk att man äter nyttigt... Laga mat från grunden och tips att även dra ner på gluten. Gluten har en tendens att bli som klister i tarmarna. Unna dig att äta det där onyttiga på helgerna och i veckorna äter du så nyttigt du kan och vad kroppen behöver. Gör smoothies med ingefära i. Finns ju hur mkt nyttigt du kan göra smoothies på och det är ett bra mellanmål istället för tex smörgås.

Zink är ett bra tillskott att ta till när du är förkyld. Om du har låga värden av denna mineral så har du lättare för att bli förkyld och det tar längre tid att bli frisk.

C-viamin är också bra att se till att få i sig. Minst 500 milligram dagligen. Det finns hög halt C-vitamin i nypon. Dessutom bra mot ömma leder/värk. Jag äter själv nyponpulver i perioder som jag blandar i vatten och dricker.

Motion och sömn är inte att förglömma. Det finns alltid tid för motion. Det är regelbundenheten som är viktig om vi pratar träning. Gå ut lagom och öka efter din takt/ork. Dessutom är det bra och billig terapi för att rensa huvudet från negativa tankar.

Det finnns en medicinalväxt som heter Echinacea. Det är virushämmande men har även en förebyggande effekt. Du kan ta det direkt när du känner av de första symtomen på att en förkylning är på gång. Jag har inte provat det själv(är sällan förkyld, så fick jag sagt det med..) men kanske kan vara en god hjälp. Vad vet jag? Kolla i din hälsokostbutik.

Må gott och Ta hand om dig själv så du sedan kan ta hand om någon annan i din omgivning! / Lisa

Har för en stund sedan njutit av en god frukost på utedäcket i solen. Tänk att sova tills man vaknar och sen dra upp rullgardinen och se solen lysa. Jag hör mannens röst inom mig- Nu måste vi sätta fart, här kan vi inte ligga o sova bort vårt liv. Ha ha..jo ibland kan man väl det tänker jag i mitt stilla sinne. Hur som helst . Den goda frukosten bestod av chiafrön blandat med havremjölk och egenhändigt plockade blåbär samt bananskivor. Gott och samtidigt nyttigt.

Det kryllar ju av blåbär så ge er ut o plocka och få i er A-vitamin. Kanon för ögonen!!

Just idag njuter jag. Njuter av att få leva och vara frisk och ha en helt fantastisk familj. Även om det kan strula med relationer och annat elände som livet för med sig ibland. Men jag njuter idag!! Jag känner med dem som inte känner likadant som jag gör idag. Sänder iväg en tanke och en bön.

Livet är en berg och dalbana. Det var väl inte riktigt tänkt så från början. Då skulle det bara vara berg, dvs livet på topp alltid. Men så hände det något. Människan ville in och leka Gud och relationen klipptes av. Men då fortsatte Gud att vara god och gav oss en chans till. Jesus kom hit och det är en gåva som vi får ta chansen och ta emot. Men tänk på att för att en relation ska funka krävs det att bägge parter engagerar sig ju.

Tyvärr glömmer jag bort ibland att jag är buren av av en sådan mäktig Gud och jag gräver ner mig i negativa tankar och oro, besvikelse mm. Tror liksom att jag ska fixa allt så bra på egen hand. Men så knäpper jag mina händer och ber om kraft och det funkar liksom. Ibland säger jag bara namnet: Jesus! och sen känns det som allt bara vänder. Fräckt!

Jag tror vi människor måste acceptera att livet är upp o ner. Jag tror på en evighet där vi ska leva fullt ut och där vi ska bli hela på nytt. Det är där det verkliga livet börjar. Fram tills dess ska jag göra mitt bästa för att ha ett gott och härligt liv på jorden, och såklart njuta av det goda och kanske sörja över det onda men framförallt "jobba" på att få in mer kärlek/godhet i mitt och andras liv. Ta hand om dig och varandra!  Kram o ha en bra sommar! / Lisa